Nu när Riksbanken är på väg mot nollränta är det extremt viktigt att hålla koll på avgifterna om man sparar i korta räntefonder.  Jag kan tänka mig att många flytt aktiefonder de senaste året till förmån för de säkrare räntefonderna.

Visst, en kort räntefond är fortfarande säker men man vill väl inte hamna i ett läge där avgiften till fonden är högre än den avkastning man får. Snart kan detta vara verklighet (om det i vissa fall redan inte är det). Avgifterna skiljer sig ganska mycket mellan olika korta räntefonder, ett urval:

Spiltans räntefond – 0,1 % i avgift

Öhmans penningmarknadsfond –  0,1 % i avgift

Nordea Sekura – 0,75 % i avgift

Swedbank Roburs svensk likviditetsfond – 0,95 % i avgift

Inte helt oväntat är det storbankerna (som alltid) som ”rånar” sina kunder med ofattbart höga avgifter. Med ett mer normalt ränteläge så blir det där lite avkastning över till dig som sparare även om avgiften är 0,95 % per år men med en rekordlåg ränta som vi ser framför oss är det inte säkert att så kommer vara fallet.  Det kan vara att avgiften för din korta räntefond är större än avkastning. Ganska värdelös produkt i så fall. Minst sagt.

Så se över avgifterna om du har korta räntefonder. Antingen byta till en med en låg avgift eller kanske ännu bättre i dessa tider, sätt pengarna på ett sparkonto med hög ränta. Även om Riksbanken sänker till 0 % så kommer du kunna få i alla fall runt 1 % i inlåningsränta utan bindningstid. Och till detta tillkommer inga avgifter…

Kan ett land gå i konkurs? I dessa tider är det en berättigad fråga. Rent tekniskt kan ju ett land gå i konkurs men i praktiken är det mer osannolikt. Dock ökar oron för att länder ska ställa in sina betalningar vilket fått till följd att statspapper (statsobligationer) inte anses riskfria längre.

Ett land som Island är enligt vad man kan läsa på ruinens brant. Vad händer om Island ställer in sina betalningar? Kan de som köpt isländska statspapper åka och hämta gejsrar, ta mark i anspråk, fiskrätter, etc om Island inte betalar sina lån? Troligtvis inte.

Länder kan, i alla fall inte under någerlunda normalla förhållande, sluta att existera som ett företag gör när man går i konkurs. När ett företag likvideras efter en konkurs så delas ju det kvarvarande värdet ut till de som har fordringar på bolaget. Så blir det ju knappast med länder.

Som ett resultat av att statspapper inte anses säkra längre flyr man obligationer utställda av länder som man tror det finns risk att de ställer in sina betalningar (som t ex Island) och ”flyr” isället till tryggare länder (och valutor) som Tyskland och Schweiz.

Sedan årsskiftet tycker jag mig märka en eventuell första tendens till trendbrott i det ekonomiska läget. I alla fall hur det rapporteras i tidningar, på nätet och TV.

Fortfarande är det absolut mest ”krigrubriker” om höga varseltal och bostadspriser som spås sjunka ytterligare. Men från att inte kunna hitta en enda positiv nyhet om ekonomin under november och december så finns dom där igen, även om dom fortfarande är ensam i sin minoritet. Det kan vara allt från att försäljningssiffrorna inte minska så mycket som befarat till att alla varsel inte kommer verkställas helt och fullt.

Kanske är detta de första tecknena på att vi börjar närma oss ett läge där ekonomin inte fortsätter rakt ned i backen utan snarare planar ut.

Om mindre än en timme är börsåret 2008 till ändå. Ett år som länge kommer kommas ihåg som ett väldigt dåligt börsår. Världens ekonomier har drabbats av smällar till höger och vänster och företag som för ett år sedan inte ansågs kunna gå i konkurs har under året fallit dit av olika anledningar.  Här följer en kort sammanfattning på börsåret 2008, sett utifrån Aktiefondtips.se:s perspektiv.

Januari

Den nu avgående presidenteten George W Bush sätter sitt första mini-stimulanspaket i verket genom att ge varje amerikan en check på 2 000 kr.

Februari

Råvaropriser och inte minst guld hägrar som aldrig förr. Nu i slutet av 2008 har ju råvaropriserna sjunkit tillbaka minst sagt kraftigt.

Mars

Under mars syns första tecknen av den analkande finanskrisen i Sverige. I USA får finanskrisen sitt första större offer i form av Bear Sterns.

April

Yahoo tackar kaxigt nej till ett mycket bra bud från Microsoft. Detta visade sig i efterhand vara ett stort misstag av Yahoo med Jerry Yang i spetsten vilket vi förutspådde redan i april.

Maj

Inflationen fortsätter att spöka för Sverige och Riksbanken och inflationen ligger nu på högsta nivån sedan 1993.

Juni

Stockholmsbörsen börjar få nya och framtida utmanare i form av bland annat Burgundy, Chi-X & Turquosie. värdepappershandel.

Juli

Rykten började på allvar florera kring Swedbank. Var det så illa att banken faktiskt kunde gå i konkurs? Än så länge har det stannat vid att många rädda kunder tagit ut sina pengar och Swedbank har varit tvungen till att göra en nyemission för att stärka sin kapitalbas.

Augusti

Det amerikanska presidentvalskampanjen var i full gång och många bedömare trodde att det stegrande bensinpriset skulle få en avgörande roll. Så här i efterhand var det nog snarare den enorma ekonomiska kris som blottlades under hösten som avgjorde valet till Barack Obamas fördel (och vår glädje).

September

De amerikanska låneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac blir kända utanför USAs gränser. Till slut blev det tvunget för den amerikanska staten att gå in och rädda dem undan konkurs.

Oktober

Det kommer drastiska historier hur folk drabbats av finanskrisen på lilla öriket Island, troligtvis det västland som drabbats värst av finansfrossan hittils.

November

Sverige får sitt första stora offer i finanskrisens spår då det anrika finanshuset Carnegie blir förstatligat.

December

Staten skjuter, efter långt velande, till 28 miljarder kr för att rädda Volvo och Saab och i ett visp blir alla svenskar 3 000 kr fattigare.

Gott Nytt År!

I dessa dagar när börsen rasar till höger och vänster kan vi i Sverige i alla fall ”trösta” oss med att det är långt ifrån så illa som det är på Island. Jag är glad att jag inte är islänning. Charmen med att vara ett litet land som Island tror jag många islänningar skulle byta bort just nu.

Isländska kronan är en av världens minsta valutor och detta i kombination med att isländska banker har gått på ”droger” senaste åren och expanderat hejvilt sätter sina tydliga spår.  Värdet på valutan har nästan halverats på kort tid.

Detta är extra känsligt för en liten avskild ö som Island som importerar det mesta man konsumerar. Priserna i butikerna går i höjden och inflationen är rekordhög.  Jag läste att det till och med varit hamstring i vissa butiker för att undvika ytterligare prishöjningar. När man hör talas om hamstring i samband med hyperinflation i Zimbabwe känns det helt sjukt men ändå ganska långt borta. När liknande saker händer i vårt nordiska grannland Island känns det helt bisarrt och overkligt.

Nu verkar många islänningar vara för EU och en anslutning till euron. Inte så konstigt med tanke på senaste tidens händelser. Det kan inte vara lätt att stå ensam när det blåser storm som det gör för Island just nu. Eller att eventuellt behöva låna stora pengar av Ryssland som det ryktats om. Ryssland är inget land man gärna sätter sig i stor skuld till. Vad händer om man inte betalar i tid? Kommer Putin och gänget och tar över ön då?

En anslutning till EU och euron är säkert en process som tar 5 år för Island om de nu bestämmer sig för det. Det är även säkert den tid som krävs för att rensa upp i ekonomin så att de över huvudtaget får ansluta sig.

När jag tänker på hur det är på Island är jag glad att de svenska bankerna och staten fick sig en ordentlig smäll i början på nittiotalet. Annars hade vi kanske suttit i samma läckande båt som våra grannar islänningarna nu.

Månadens fråga i oktober handlar oundvikligen om den rådande finanskrisen. Ett par amerikanska banker har fallit och nu även ett par europeiska. Har det svenska bankerna lärt sig av krisen på nittiotalet eller kommer en svensk bank stryka med eller tvingas räddas av staten? Rösta gör du som vanligt nere till höger.

SCB:s stora tabbe då de räknade fel på inflationen (KPI) kan eventuellt ha påverkat riksbankens beslut att höja räntan med stora kostnader för samhället som följd. Detta är dock väldigt hypotetiskt och inte alls säkert att det egentligen påverkade deras beslut.

Dock kostade misstaget svenska staten konkret ofattbara 600-700 miljoner kronor. Nyligen fastställdes det nya  prisbasbeloppet av regeringen för 2009 till 42 800 kronor vilket var en höjning med 1 800 kronor. Utan SCBs felräkningen hade höjingen inte varit lika stor och det är detta som kostar oss 600-700 miljoner kr.

De som tjänar på misstaget är personer med garantipension, sjuk- och aktivitetsersättning. Jag missunar inte dessa personer lite extra pengar på något sätt, men jag skulle inte vilja vara personen på SCB som räknat fel. Snacka om dyrt misstag.

De amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac har blivit kända i folkmun långt utanför USAs gränser de senaste året. Inte minst de senaste veckorna när USAs regeringen bestämde sig för att göra en ”Nordbanken”, det vill säga gå in och ta över bolagen och rädda dem från en eventuella konkurs och samtidigt rädda den amerikanska ekonomin från en yterliggare kollaps.

Med en ”Nordbanken” syftar jag såklart på när Svenska staten under bankkrisen i början av 1990-talet tog över Nordbanken så att banken inte skulle gå i putten och betalade totalt 65 miljarder kronor i bankstöd varav lejonparten var till just Nordbanken. Så här i efterhand har det visat sig att staten gjorde en ganska god affär, vilket ju inte är mer än rätt då staten tog över all risk och la in massa stålar som räddade situationen.

Finns där några banker i Sverige idag som kan drabbas lika hårt som Fannie Mae och Freddie Mac gjort i denna veva av bankkrisen och som Nordbanken gjorde på nittiotalet? Det känns inte så. De svenska bankerna står förhållandevis väl rustade även om Swedbanks och SEBs äventyr i de baltiska länderna är lite oroande.

Historien brukar alltid upprepa sig och vi kommer säkert få se svenska banker som kollapsar igen, men krisen från nittiotalet ligger nog för nära i tiden fortfarande. Om 10-20 år när de flesta som var med i hetluften på nittiotalet inte är verksama längre så….

Jag hoppas av många olika skäl att amerikanska staten lyckas på allvar rädda Fannie Mae och Freddie Mac. Om inte annars för att de har så roliga namn jämfört med till exempel Handelsbanken…

Månadens omröstning är avklarad. Frågan var Vad kommer reporäntan vara vid årets slut?

Flest av er 194 röstande tror att Riksbanken kommer att ha höjt räntan till 4.75 % vid årets slut jämfört med dagens 4,50 %. På torsdag offentliggörs Riksbankens nästa räntebesked och då vet vi mer om vem som ligger närmast att få rätt

• 3,75 % eller lägre (10%, 19 Röster)
• 4,00 % (8%, 15 Röster)
• 4,25 % (19%, 36 Röster)
• 4,50 % (16%, 31 Röster)
• 4,75 % (21%, 41 Röster)
• 5,00 % eller högre (27%, 52 Röster)

Totalt antal röstande: 194

Dags för ny månadens fråga. Denna gång kommer frågan ligga under både juli och augusti på grund av semester.

Månadens fråga är: Vad kommer reporäntan vara vid årets slut?

På torsdag denna vecka meddelar Sveriges Riksbank om de tänker höja, sänka eller låta reporäntan vara oförändrad på 4,25 %. En majoritet av analytiker verkar tror att riksbanken kommer höja 0,25 %-enheter på torsdag till 4,50 % på grund av rädsla för denna höga inflationen.

Själv tror jag att riksbanken återigen överraskar marknaden och jag gissar att reporäntan ligger på samma nivå som idag vid årets slut, det vill säga 4,25 %.

Rösta gör du som vanligt nere till höger på sidan.