Christian har precis sagt sitt om 2011 så nu är det min tur. Jag passar även på att summera hur väl mina förväntningar för 2010 slagit in.

Var står den svenska börsen om 1 år?

För 2010 trodde jag på en uppgång om 15 %, nu när vi har facit i hand så har svenska börsen gått upp drygt 23 %. Svenska börsen har varit en av de allra bästa under 2010 och gått upp mycket mer än ”liknande” börser.

Trots detta tror jag på ett fortsatt bra 2011. Sverige har med sin välskötta ekonomi klarat sig bra i finanskrisens spår. Och utan Euro-oktet på axlarna kan svenska företag fortsätta att växa under 2011.

När vi om ett år tittar tillbaka på 2011 tror jag att vi har fått uppleva en uppgång på svenska börsen om 15 %. Samma tips som förra året alltså.

Vad händer med dollarn under 2010?

Kronan har ett väldigt starkt år bakom sig. Just idag står USD/SEK i 6,75. Mitt tips för 2010 var att USD/SEK idag skulle stå i 7,35. Inte helt rätt med andra ord. Både USA och Euroländerna har haft ett väldigt tungt 2010 och jag ser inget som gör att denna trend inte kommer fortsätta under 2011. Mitt tips för 2011 är att en dollar om ett år kostar 6,40.

Vad händer med oljepriset under 2010?

Mitt i prick!!! Mitt tips för 2010 var att oljepriset (Brent) skulle stiga under året och att vi skulle sluta på 93 USD / fat. Just i detta är priset 93, 38. Mycket närmare än så kommer man inte. För 2011 tror jag att oljepriset kommer fortsatt stiga uppåt, i takt med att världsekonomin sakta återhämtar sig. Dock inte lika stor ökning som under 2010. I slutet av 2011 tror jag ett fat Brent kostar 112 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2011?

Här hade jag fel i min prognos för 2010. Jag trodde att Riksbanken skulle vara betydligt mer försiktig med att höja reporäntan med tanke på oron i omvärlden. Idag är reporäntan 1,25 %. Jag tror att Riksbanken kommer följa sin utstakade räntebana vilket ger en reporänta om ett år om 2-2,25 %.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2011?

Sverige gick väldigt bra under 2010 men det gjorde även många tillväxtekonomier, undantaget är väl Kina som hade ett ganska blekt 2010 om man jämför med de senaste seklekts utveckling. För 2010 tror jag fortsatt på tillväxtekonomierna. BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) är en bra start. Mina favoriter inför 2010 var Brasilien och Kina. Brasilien och hela Latinamerika har gått väldigt bra, medan Kina som sagt har haft det lite trögare. För 2011 väljer jag ut två marknader som mina favoriter, Brasilien och Ryssland.

Missa inte vår omröstning till höger om hur du tror börsen utvecklar sig under 2011.

Gott nytt år!

För exakt ett år sedan summerade jag 2009 och försökte sia om vad som skulle hända 2010. Prognosen tog sin utgångspunkt i den svenska börsen, dollarn, oljepriset och den svenska räntan.  Nu när det är dags att summera 2010 kan jag konstatera att jag inte var helt fel ute.

Den svenska börsen:
Min prognos för den svenska börsen grundade sig i starka stimulanser och låga förväntningar som de svenska börsbolagen skulle ha goda möjligheter att överträffa.

En titt i backspegeln kan vi konstatera att det första halvåret 2010 var nervöst på grund av att läget i Grekland visat sig vara värre än vad man tidigare trott, det fick marknader runt om i världen att falla kraftigt under våren. Börsen präglades av nervositet och en rädsla för att krisen skulle sprida sig till övriga Euro länder. Under sommaren kom sämre statistik än väntat från den amerikanska ekonomin vilket påverkade börshumöret negativt. Sedan september har vi sett en positiv utveckling på grund av bättre företagsrapporter och förbättrad konjunktur i USA. Den positiva utvecklingen under fjärde kvartalet har dock kantats av orosmoln inom euro området. Den stora utmaningen under 2010 har varit att våga tro på fortsatta uppgångar i stället för att låta sig skrämmas av de ekonomiska kriserna i omvärlden. Nu när vi stänger böckerna för 2010 gör vi det med en stark uppgång på drygt 23 procent. Detta är dock en bit ifrån min överoptimistiska prognos på upp till 35 procent.

Vad kan vi då förvänta oss av den svenska börsen 2011?
Jag har en positiv grundsyn för börsen 2011. Rent historiskt är det sällsynt med en tillbakagång på börsen under denna del av konjunkturcykeln. Vi befinner oss i början av en högkonjunktur vilket kommer att återspegla sig i företagsvinster och börskurser. Kommer dessutom USA igång ordentligt under 2011 kommer globala BNP att lyftas, vilket kommer ge positiva effekter även för den svenska börsen. Jag tror dessutom att vi kommer att få se ett antal stora strukturaffärer på den svenska börsen under året. Många storföretag sitter med starka balansräkningar och en stark oro för framtida tillväxt, vilket kan lösas med uppköp. Håll utkik efter uppköpskanditater!

Hoten från 2010 kvarstår med skenande råvarupriser, för  kraftigt stigande räntor och hoten för nya orosmoln inom Euro området. Dessa hot bör dock endast kunna ge tillfälliga hack i kurvan under året. Det stora hotet mot ett positivt börsår 2011 är istället utvecklingen i BRIC länderna med Kina i spetsen. Om något oförutsett sker i Kina kan det lägga sig som en sur filt över hela världen.
Grundtipset för 2011 är en uppgång på runt 20% för att vara mer konkret säger jag 18%.

Vad händer med dollarn 2011?
Jag förutspådde att dollarna skulle handlas under 7 SEK i slutet av 2010. I skrivande stund handlas en dollar till under 6,80 SEK. Under 2011 tror jag att den starka svenska kronan blir ännu starkare. I slutet av 2011 tror jag att dollarna kommer att handlas till runt 6,50 SEK.

Vad händer med räntan under 2011?
Jag förutspådde att vi skulle få en ökning av reporäntan med mellan 75-100 punkter under året. När vi blickar tillbaka på 2010 kan vi konstatera att vi fått tre höjningar a 25 punkter under året. Sveriges starka ekonomi kommer att ge fortsatta höjningar av räntan under nästa år. Riksbanken egen prognos för 2011 pekar på mer en fördubbling av reporäntan under 2011. Riksbanken kommer att hålla 6 möten under 2011 jag tror endast att de kommer höja räntan under 4 av dessa möten vilket skulle ge en reporänta på 2% i slutet av 2011. Riksbanken kommer att bli tvungna att hålla tillbaka under året eftersom EU och USA drar ut på sina ränteökningar.

Vad kan vi förvänta oss av oljepriset?
Oljepriset har gått upp starkt under 2010 och jag tror vi kommer att få se en fortsatt uppgång under 2011. Om inte världsekonomin får sig en ordentlig törn under 2011 kommer råvarurallyt att fortsätta. Efterfrågan på olja kommer att öka under året framförallt från Kina och övriga tillväxtländer. Jag tror att vi kan få se ett oljepris på över 110 dollar fatet i slutet av 2011.

Finansinspektionen har nu beslutat att införa ett bolånetak. Bolånetaket innebär att nya lån inte får överstiga 85 % av marknadsvärdet på bostaden. De nya reglerna införs från och med den första oktober 2010.
Syftet med den nya lagen är att minska risken för hushållen samt att motverka att kreditinstitut använder belåningsgrader som konkurrensmedel.

Jag anser att bolånetaket är helt verkningslöst och snarare motverkar det tilltänkta syftet gällande hushållens risker med sin lånesituation. Marknadsvärdet på bostäder är relativt luddigt och beroende på vem som värderar bostaden kan innehavaren i en uppåtgående marknad utöka sitt låneutrymme.  Vid köp av nya bostäder kan köparen utöver den reglerade delen lägga till blancolån för att ordna finansieringen till bostaden. Blancolån är betydligt mer riskfyllt vilket innebär en högre kostnad under låneperioden.

Mot bakgrund av detta anser jag att de nya reglerna snarare motverkar huvudsyftet att minska risken för de svenska hushållen.  Efter den 1 oktober får vi svar på hur de nya reglerna tas emot av marknaden!

Vad kan vi vänta oss av 2010?
Det är dags att summera 2009 och blicka fram mot nästa år. Sedan börsen bottnade i mars har vi lärt oss att världen inte kommer att gå under och den akuta finanskrisen verkar ha blåst över för denna gång.  Effekten av stimulanspaketen runt om i världen har lett till att riskaptiten återfunnits hos inverterarna vilket återspeglats i aktiekurserna världen över.  I USA ser vi nu en stabiliserande arbetslöshetstakt och ett ökat intresse för att köpa hus samtidigt som återhämtningen ser fortsatt stabil ut inom EU området och den kinesiska ekonomin forsätter samtidigt att tuffa på. Sedan botten passerades under mars månad 2009 har aktiemarknaderna rusat kraftigt och i skrivande stund har vi en uppgång på 48 % på Stockholmsbörsen. Stockholmsbörsen är nu inne på sin tionde månad i rad med positiv avkastning.  Har krisen blåst över för denna gång och vad kan vi förvänta oss av 2010?

Var står den svenska börsen om 1 år?
Svensk ekonomi är svag, men tecknen på återhämtning blir allt tydligare. Det är främst investeringar och exporten som är svag medan konsumtionen visar tydliga tecken på att öka. Vi ser samtidigt en rad positiva tecken för den svenska ekonomin. Antalet konkurser har minskat snabbt efter sommaren och förtroende ökar kraftigt från både hushåll och företag. Jag tror att exporten kommer att ta ordentlig fart under 2010 mot bakgrund av en kraftig återhämtning på världsmarknaden, en ökad export gynnar den så exportberoende svenska börsen. Generellt sett är alla förväntningar extremt lågt ställda inför nästa år vilket ger goda grunder att slå förväntningarna med råge. Det kommer att ta lång tid innan räntan är tillbaka på ”normala” nivåer samtidgt som stimulansåtgärderna ligger kvar, detta ger goda förutsättningar för ett bra börsår. Det finns samtidgt mycket pengar som ligger och inväntar en omallokering till börsen. Mot bagrund av detta tror jag på ett riktigt bra börsår för Stockholmsbörsen och det skulle inte förvåna mig om vi får se en uppgång på minst 35%.

Vad händer med dollarn under 2010?
Om USA lyckas återta positionen som ett förstklassigt produktionsland igen genom en kraftig ökning av volymen producerade varor finns möjligheten att vända den långsiktiga negativa trenden för dollarn.  Jag tror dock att USA har en lång väg att vandra innan de återtar sin tidigare så starka position om de någonsin gör det. Därför tror jag att vi får vänja oss vid en dollar på dagens nivå. Dollar kan stärkas kortsiktigt om vi får se en oväntad räntehöjning av FED, vilket skulle ge ett styrkebesked för den amerikanska ekonomin. När vi summerar 2010 kommer dollarn förmodligen att handlas till under 7 SEK.

Vad händer med oljepriset under 2010?
Många råvaror har rusat under senare delen av 2009 vilket är fallet även för oljan. Jag ser dock en fortsatt god potential på råvarumarknaden inför 2010 mot bakgrund av återhämtningen i världskonjunkturen.  Jag tror att oljan kommer at fortsätta sin resa uppåt under 2010 dels på grund av ökad efterfrågan från Asien och övriga tillväxtländer, en förbättrad världskonjunktur och en ökad spekulation om framtida brist på denna sinande naturtillgång. Jag tror att vi får börja vänja oss vid ett högt oljepris fram tills dess att vi har ett fullgått substitut.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?
Inflationstakten stiger förmodligen snabbt under inledningen av 2010, den svaga arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjande gör dock förmodligen att Riksbanken avvaktar med sina räntehöjningar. Enligt tidigare prognoser kommer de att avvakta fram till senare delen av året innan räntan börjar höjas igen. Jag tror dock att ekonomin kommer att ta fart oväntat snabbt under 2010 vilket kommer att ge räntehöjningar redan under de andra kvartalet. Jag tror att vi kan förvänta oss en total höjning av reporäntan på mellan 75-100 punkter under 2010.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?
Du bör alltid ha en risknivå i ditt fondsparande som motsvarar den riskprofil som du har som investerare underbyggt med lågriskfonder, globalfonder och breda regionfonder. Gällande kryddan i portföljen bör du blicka mot tillväxtmarknader och specialinriktade fonder exempelvis råvaror. Många tillväxtmarknader har en låg skuldsättning hos konsumenterna vilket skyndat på återhämtningen i ländernas ekonomi. Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt positiv uppgång i Ryssland under nästa år, Kina kommer att flytta fram sina positioner som en av världens viktigaste ekonomier och Brasilen kommer att gå från klarhet till klarhet. Jag skulle dessutom investera i en bred råvarufond för att följa med effekterna av en ökad efterfrågan  och förbättrad världsekonomi.

När vi summerar 2010 får vi se hur det blev, lycka till med dina investeringar!

Nu är det dags att ta fram spåkulan och försöka sig på att förutse hur 2010 blir. Jag och Christian har kommit överens om att inbördes svara på nedan frågor. Här kommer min syn på 2010:

Var står den svenska börsen om 1 år?

Jag tror på ett ganska bra börsår i Sverige. Vi har lämnat det värsta av finanskrisen bakom oss, och även om arbetslösheten ser ut att bli hög, bedömer jag att företagen kommer få och visa på bättre framtidsutsikter vilket kommer innebär en fortsatt börsuppgång. Mitt tips är att börsen (OMX All Share) ökar med 15 % under 2010.

Vad händer med dollarn under 2009?

Dollarna har haft det tufft under 2009 och jag ser ingen anledning att detta ska förändra sig märkbart under 2010. Det är bara att inse att dollarn och USA ekonomi inte kommer återgå till sina glansdagar. Dollarn kommer fortsatt vara ”svag” mot kronan, men jag förväntar mig ändå en mindre förstärkning. Idag står dollarn i 7,18 USD/SEK och i slutet av 2010 tror jag kursen är 7,35 USD/SEK.

Vad händer med oljepriset under 2009?

Oljepriset (Brent) har haft en stabil resa uppåt under 2009 och ligger just nu på 77,99 USD/Fat (Brent). Det är dock långt kvar till 2008 års nivåer då oljepriset rusade över 140 USD/Fat. Allt annat lika så bedömer jag att oljepriset sakta men säkert kommer fortsätta sin stigning från 2009 även under 2010. Krig eller temperaturen i världsekonomin brukar få oljepriset att åka jojo åt endera hållet så denna gissning känns extra osäker. Men jag tror att i slutet av 2010 så kostar ett fat olja 93 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?

Vi kan nog inte förvänta sig något exceptionellt av Riksbanken gällande styrräntan under 2010. Med stor sannolikhet kommer de följa den utstakade räntebanan och det känns väldigt osannolikt att de kommer höja räntan tidigare än planerat även om Sveriges ekonomi utvecklar sig bättre än väntat. I slutet av 2010 har vi en reporänta om 0,5 % i Sverige (idag är den 0,25 %)

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?

I de ekonomier som växer mest. Är man långsiktig i sitt sparande och är beredd att ta lite risk ska man satsa i de marknader och länder som har bäst tillväxtpotential. Just nu, och även för 2010, så tycker jag BRIC-länderna står i en klass för sig själv. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och detta är marknader som jag tycker är extra intressanta att fortsätta investera i under 2010. Mina två favoriter bland dessa fyra länder är Kina och Brasilien.

Passa gärna på att svara i vår omröstning till höger om hur du tror den svenska börsen kommer utveckla sig under 2010.

Gott nytt år!

Vad hände egentligen med den värsta lågkonjunkturen sedan den stora depressionen på 1920-talet? Om det inte varit värre än så här de senaste 80 åren är det ett tecken på att vi haft 80 väldigt bra år.

Visst, vi har sett vissa väldigt tydligt effekter av finanskrisen. Bolags som varit för aggressiva och kortsiktiga som Swedbank har fått problem, och bolag som varit olönsamma under en väldigt lång tid som t ex Saab har fått kniven verkligen på strupen under denna lågkonjunktur.

Men, det är lätt att fråga sig – ”Var det inte mer?” Om det nu är som många bedömare anser att vi är på väg ur krisen och det finns många tecken på återhämtning så har det för de flesta personer inte varit en kris alls på något sätt.

Det är såklart tragiskt för de som förlorat sitt jobb eller företag under denna kris, men för de som har kvar sina jobb har det nästan bara blivit bättre under de senaste året. Både lägre skatter och lägre ränta. Ingen dålig kombination under en lågkonjunktur.

Jag hoppas detta blir ett av de sista inläggen jag kommer skriva om finanskrisen och lågkonjunkturen och att vi kan lämna det bakom oss.

Har med stort intresse följt den senaste debatten om kreditrisker i det finansiella systemet. Framför allt tycker jag att Finansinspektionens uttalande i ämnet är intressanta. FI varnar att boräntorna kommer stiga drastisikt framöver. Både som en följd av ökade inflation (inflationen har ju varit väldigt låg ett bra tag nu) samt att bankernas upplåningskostnader kommer bli högre.

Gällande det senare är FI inne på att det ska bli längre upplåningstider för att skapa ett bättre om och mer robust banksystem. Och att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för bankerna som såklart snabbt passas vidare till konsumenterna i form av högre räntor.

FI antyder att bankerna har varit för lättvinliga när de lånar ut pengar till bostadsköp och att de ska göra hårdare kontroller. Jag är ävertygad att mycket är bankernas fel, de har lånat ut pengar som tokar. Och vad som är mest uppseendeväckande är att bankerna la i bromsen i samband med att finanskrisen härjade som värst men nu är det gas igen från bankernas sida.

Bankerna själva säger att det är den låga räntans ”fel”. Visst, en låg ränta gör det mer attraktivt att låna pengar, men det är väl bankerna och inte den låga räntan som slutligen beviljar ett lån . Bankerna sägs ha ett krav på att låntagare ska klara en ränta på 8 %, men detta har jag svårt att tro på. Jag vet personligen många unga personer som senaste året lånat väldigt mycket pengar till sin bostad och de klarar inte en ökning till 8 %.

FI tar även upp SMS lån som ett problem. Och jag håller med. SMS lån borde reglerar precis som alla andra lån. Men det känns som SMS lån är ett mindre problem i sammanhanget. Jag ser ibland det tragikomiska programmet Lyxfällan på TV3 och där brukar det alltid vara ett bostadsköp eller bilköp som är stora boven i dramat. Och sedan har dessa personer lyckats hålla liv i den ohållbara ekonomiska ekvationen med hjälpa av kreditkort och andra former av snabblån. Jag blir faktiskt alltid lite förvånad hur många olika kreditkort som finns och som man kan bli beviljad samtidigt. Det känns som varje varuhuskedja med lite självaktning har sitt eget kreditkort. För att inte tala om alla bensinbolag. Jag tror att alla aktörer på lånemarknaden långsiktigt mår bättre av att vara mer restriktiv till att låna ut pengar. Det skulle samhället också må bättre av.

Är vi på väg in i en ”double dip”, det vill säga en andra svacka i finanskrisens spår? Många kriser har formen av en så kallad ”double dip”. Först kommer en stor nedgång som följs av en rejäl uppgång för att sedan göra en störtdykning nedåt igen.

Om man ser på räntemarknaden så finns det indikationer på att vi går mot en sämre börs igen efter den enorma uppgången under sommaren. Normalt skulle räntorna och priserna på obligationer gått upp i samma veva som börsen rusat uppåt, men så har inte varit fallet. Tvärtom. Räntorna och obligationspriserna har sjunkit.

Förenklat innebär detta att räntemarknaden tror på en sämre börs framgent, vilket ju går rakt emot vad aktiemarknaden tror just nu. Och någon av marknaderna måste ha fel.

Min personliga känsla är att aktiemarknaden har återhämtat sig lite väl snabbt och att det finns en stor risk för en ”double dip” även om jag inte tror att denna andra svacka inte blir så djup som den första.

Jag har haft dåligt samvete under en lång tid för att jag inte tagit mig tid att förhandla om vårt lån som vi har på vår bostadsrätt. Sedan vi tog  lånet för cirka ett år sedan har vi haft rörlig ränta. Och då inte någon 1, 2 eller 3 månaders-ränta som ofta likställs med rörlig ränta, utan vi har haft en 100 % rörlig ränta.

I samband med finanskrisen har alla banker dragit ören åt sig gällande den 100 % rörliga räntan och erbjuder den inte alls för nya kunder. Anledningen är att deras upplåning för 100 % rörliga lån har skjutit i höjden pga all den oro som finns och framförallt funnits på finansmarknaderna. Istället erbjuder de en nästan rörlig ränta som är bunden mellan 1-3 månader.

För att flytta befintliga kunder som har den 100 % rörlig ränta så har de gjort det relativt sett dyrt med 100 % rörlig ränta jämfört med en kortsiktigt bunden ränta.  Sedan förra sänkningen av styrräntan har jag tänkt att lägga över mitt lån till 3-månaders ränta för att få bättre villkor, men som med så mycket annat i livet har det inte riktigt hunnits med.

Nu i samband med att Riksbanken (förvånande för de flesta) sänkte styrräntan igen med 0,25 %-enheter fick jag förnyad energi och tog mig i kragen och ringde banken (i vårt fall SEB) angående vårt lån. Efter lite tjafsande fram och tillbaka, vilket det ju alltid är med banker så blev jag erbjuden en ränta om är 60 punkter över deras interna upplåningränta som idagsläget är 0,85 %. Så vår 3 månaders-ränta som börjar gälla idag är 1,45 %. Detta ska jämföras med vår 100 % rörliga ränta som var på 1,95 % så vi sparade 0,5 %-enheter vilket trots allt blir en del pengar på ett år.

SEBs officiella 3-månaders ränta idag är 1, 69 % så vår rabatt är 24 punkter eller 0,24 %-enheter. Denna rabatt gäller tydligen i två år sedan är det dags att omförhandla. Banktjänstemannen började med att erbjuda oss 1,70 % vilket jag tyckte var ganska förnärmande då deras officiella ränta som sagt är 1,69 %.

Vi skulle alltså betala mer en vilken kund som helst, och man vill ju alltid kännas sig lite speciell som kund och ha bättre villkor än genomsnittskunden (vilket jag tycker att vi absolut förtjänar…). Som tur var höll bankkillen med oss och gav oss trots allt en okej rabatt i mina ögon. Med säkerhet går det  att få bättre. Dela gärna med er av era bästa förhandlingsknep gälland bolån i kommentararna nedan.

Jag är helt övertygad om att Lettland kommer devalvera sin valuta (lat). Just nu försöker det lettiska styret göra allt i sin makt för att stå emot. Men den lettiska ekonomin är utsatt för en sådan press att det kommer vara omöjligt att stå emot.

Jag är också övertygad att det lettiska styret är fullt medvetna om detta. De vet att de har en omöjligt tsunami framför sig. Dock måste de av olika politiska orsaker stå emot så länge det går.

Precis som Sverige gjorde i början på nittiotalet där det slutade med att riksbankschefen Bengt Dennis i desperation för att försvara den svenska kronkursen höjde räntan till ofattbara 500 %.

Samme Bengt Dennis som nu är rådgivare åt den lettiska regeringen och som i veckan uttalade sig om att nu har det gått så långt att det inte finns något alternativ till devalveringen. Och Bengt Dennis borde ju veta.

Den enda frågan som kvartstår är hur Lettland kommer devalvera. Släpper de laten helt fri (som Sverige gjorde) eller väljer de någon annan form av devalvering. Om de släpper den helt fri spekuleras det i att värdet på valutan kommer halveras mot euron. Låter ganska rimligt tycker jag med tanke på vilken flodvåg som de har mot sig.

Det är såklart väldigt tråkigt för de letter som lånat pengar i en annan valuta om det blir en devalvering. Det kommer bli dyrt för dem. Enda trösten är nog att en devalvering på sikt är den enda medicin som kan få Lettland på fötter igen. Även om det kommer ta ett tag.