Finansinspektionen har nu beslutat att införa ett bolånetak. Bolånetaket innebär att nya lån inte får överstiga 85 % av marknadsvärdet på bostaden. De nya reglerna införs från och med den första oktober 2010.
Syftet med den nya lagen är att minska risken för hushållen samt att motverka att kreditinstitut använder belåningsgrader som konkurrensmedel.

Jag anser att bolånetaket är helt verkningslöst och snarare motverkar det tilltänkta syftet gällande hushållens risker med sin lånesituation. Marknadsvärdet på bostäder är relativt luddigt och beroende på vem som värderar bostaden kan innehavaren i en uppåtgående marknad utöka sitt låneutrymme.  Vid köp av nya bostäder kan köparen utöver den reglerade delen lägga till blancolån för att ordna finansieringen till bostaden. Blancolån är betydligt mer riskfyllt vilket innebär en högre kostnad under låneperioden.

Mot bakgrund av detta anser jag att de nya reglerna snarare motverkar huvudsyftet att minska risken för de svenska hushållen.  Efter den 1 oktober får vi svar på hur de nya reglerna tas emot av marknaden!

Nu är det dags att ta fram spåkulan och försöka sig på att förutse hur 2010 blir. Jag och Christian har kommit överens om att inbördes svara på nedan frågor. Här kommer min syn på 2010:

Var står den svenska börsen om 1 år?

Jag tror på ett ganska bra börsår i Sverige. Vi har lämnat det värsta av finanskrisen bakom oss, och även om arbetslösheten ser ut att bli hög, bedömer jag att företagen kommer få och visa på bättre framtidsutsikter vilket kommer innebär en fortsatt börsuppgång. Mitt tips är att börsen (OMX All Share) ökar med 15 % under 2010.

Vad händer med dollarn under 2009?

Dollarna har haft det tufft under 2009 och jag ser ingen anledning att detta ska förändra sig märkbart under 2010. Det är bara att inse att dollarn och USA ekonomi inte kommer återgå till sina glansdagar. Dollarn kommer fortsatt vara ”svag” mot kronan, men jag förväntar mig ändå en mindre förstärkning. Idag står dollarn i 7,18 USD/SEK och i slutet av 2010 tror jag kursen är 7,35 USD/SEK.

Vad händer med oljepriset under 2009?

Oljepriset (Brent) har haft en stabil resa uppåt under 2009 och ligger just nu på 77,99 USD/Fat (Brent). Det är dock långt kvar till 2008 års nivåer då oljepriset rusade över 140 USD/Fat. Allt annat lika så bedömer jag att oljepriset sakta men säkert kommer fortsätta sin stigning från 2009 även under 2010. Krig eller temperaturen i världsekonomin brukar få oljepriset att åka jojo åt endera hållet så denna gissning känns extra osäker. Men jag tror att i slutet av 2010 så kostar ett fat olja 93 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?

Vi kan nog inte förvänta sig något exceptionellt av Riksbanken gällande styrräntan under 2010. Med stor sannolikhet kommer de följa den utstakade räntebanan och det känns väldigt osannolikt att de kommer höja räntan tidigare än planerat även om Sveriges ekonomi utvecklar sig bättre än väntat. I slutet av 2010 har vi en reporänta om 0,5 % i Sverige (idag är den 0,25 %)

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?

I de ekonomier som växer mest. Är man långsiktig i sitt sparande och är beredd att ta lite risk ska man satsa i de marknader och länder som har bäst tillväxtpotential. Just nu, och även för 2010, så tycker jag BRIC-länderna står i en klass för sig själv. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och detta är marknader som jag tycker är extra intressanta att fortsätta investera i under 2010. Mina två favoriter bland dessa fyra länder är Kina och Brasilien.

Passa gärna på att svara i vår omröstning till höger om hur du tror den svenska börsen kommer utveckla sig under 2010.

Gott nytt år!

Andelen bolån med rörlig ränta har aldrig varit så hög som nu. I oktober uppgick andelen bolån med rörlig ränta till 45 % vilket motsvarar hisnande 670 miljarder kronor. Detta är resultatet av en tydlig långsiktig trend där den totala belåningen ökat och ökningen skett till en obunden ränta.

Vad ger detta för konsekvenser? Till och börja med är svenskarna numera känsligare för ränteförändringar. Många familjer har en hög belåning på sin bostad och kraftiga räntehöjningar kommer att leda till att en stor del av inkomsten läggs på boendet. Kraftiga räntehöjningar under en kortare tidsperiod kommer dessutom att direkt påverka svenskarnas konsumtionsmönster, vilket ger riksbanken ett otroligt effektfullt inflationsvapen. Riksbankens nuvarande prognos för den framtida räntebanan är dock relativt anspråkslös, de förväntar sig en reporänta på 1,6 % under 2011. Det är ganska långt från det 10 åriga genomsnittet på 3 %.

Riskbanken står inför stora utmaningar den närmaste tiden. De har tryckt ner räntan för att få fart på konsumtionen (vilket även lett till ökad upplåning för boende), vilket kommer att driva på inflationen, vapnet för att dämpa inflationen är en högre ränta vilket i sin tur kan stjälpa enskilda familjers ekonomi. Det gäller att Ingves håller tungan rätt i munnen och går försiktigt fram med sina förändringar.

Historiskt sett har man tjänat på att ha en rörlig ränta. Med det nuvarande inflationsmålet som huvudmål för riksbankens agerande bör denna trend hålla i sig. En rörlig ränta utgör dock en hög risk för de familjer som lever på marginalen, hög belåning kommer vid en hög ränta att tära på ekonomin. I slutändan kan man bli tvungen att lämna sitt boende då kostnaderna blivit för höga, är detta något som sker över en bred linje kommer det att direkt påverka priserna på bostäder. Har man då en hög andel av bostaden belånad kan man stå kvar med lån när bostaden är såld.

Det är viktigt att ha bra marginaler, både i sitt boende men även i sin privatekonomi. Jag förespråkar en rörlig ränta men gör inte precis som riksbanken vill i nuvarande låga ränteläge och lägg hela den förbättrade ekonomin på konsumtion – balansera istället din ekonomi över tiden så står du bättre rustad för ett förändrat ränteklimat!

Har med stort intresse följt den senaste debatten om kreditrisker i det finansiella systemet. Framför allt tycker jag att Finansinspektionens uttalande i ämnet är intressanta. FI varnar att boräntorna kommer stiga drastisikt framöver. Både som en följd av ökade inflation (inflationen har ju varit väldigt låg ett bra tag nu) samt att bankernas upplåningskostnader kommer bli högre.

Gällande det senare är FI inne på att det ska bli längre upplåningstider för att skapa ett bättre om och mer robust banksystem. Och att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för bankerna som såklart snabbt passas vidare till konsumenterna i form av högre räntor.

FI antyder att bankerna har varit för lättvinliga när de lånar ut pengar till bostadsköp och att de ska göra hårdare kontroller. Jag är ävertygad att mycket är bankernas fel, de har lånat ut pengar som tokar. Och vad som är mest uppseendeväckande är att bankerna la i bromsen i samband med att finanskrisen härjade som värst men nu är det gas igen från bankernas sida.

Bankerna själva säger att det är den låga räntans ”fel”. Visst, en låg ränta gör det mer attraktivt att låna pengar, men det är väl bankerna och inte den låga räntan som slutligen beviljar ett lån . Bankerna sägs ha ett krav på att låntagare ska klara en ränta på 8 %, men detta har jag svårt att tro på. Jag vet personligen många unga personer som senaste året lånat väldigt mycket pengar till sin bostad och de klarar inte en ökning till 8 %.

FI tar även upp SMS lån som ett problem. Och jag håller med. SMS lån borde reglerar precis som alla andra lån. Men det känns som SMS lån är ett mindre problem i sammanhanget. Jag ser ibland det tragikomiska programmet Lyxfällan på TV3 och där brukar det alltid vara ett bostadsköp eller bilköp som är stora boven i dramat. Och sedan har dessa personer lyckats hålla liv i den ohållbara ekonomiska ekvationen med hjälpa av kreditkort och andra former av snabblån. Jag blir faktiskt alltid lite förvånad hur många olika kreditkort som finns och som man kan bli beviljad samtidigt. Det känns som varje varuhuskedja med lite självaktning har sitt eget kreditkort. För att inte tala om alla bensinbolag. Jag tror att alla aktörer på lånemarknaden långsiktigt mår bättre av att vara mer restriktiv till att låna ut pengar. Det skulle samhället också må bättre av.

Efter kanske Sveriges genom tiderna mest utdragna låneprocess har SAAB äntligen fått sitt lån av EIB (Europeiska Investeringsbanken). SAAB blev idag beviljat ett lån om drygt 4 miljarder kronor vilket var det som SAAB begärt. Som motkrav har EIB krävt att Svenska staten ställer ut garantier, vilket i praktiken innebär att det är staten som lånar ut pengarna, eller i alla fall står risken.

Denna garanti är faktiskt inte helt klar ännu vilket rent praktiskt gör att lånet inte är helt hemma nu för SAABs räkning, men vad jag kan läsa ut är det mer av en formsak. Dock kräver staten (i alla fall enligt Riksgälden) att SAAB i sin tur måste ställa ut med motsvarande garantier. Jag vet ej exakt vilken typ av garantier SAAB kan ge för att Riksgälden ska vara nöjd men med tanke på risken i projekt (SAAB har ju inte gått med vinst under de senaste 20 åren), så har jag svårt att se att SAABs nya ägare in blanco skriver på en garanti åt staten som garanterar att de personligen betalar tillbaka de 4 miljarderna om SAAB inte lyckas.Den politiska pressen på staten är enligt mig nu så stor att oavsett vilka garantier SAAB kommer upp med så kommer staten inte sätta käppar i hjulet för lånet.

Jag vet egentligen inte vad som är bäst för oss skattebetalare. EIBs lån till SAAB känns i min mening betydligt mer osäkert än vilket snabblån som helst. Som jag ser det är det betydligt mer sannolikt att den genomsnittliga svensken betalar tillbaka ett snabblån utan borgen än att SAAB lyckas och EIB/staten får tillbaka sina 4 miljarder från SAAB. Så från ett riskperspektiv enbart sett till lånet tycker jag att staten lika lite ska låna pengar till SAAB som ge ut snabblån. Men frågan är ju inte helt så enkel. Alternativkostnaden för staten om det inte ger ett lån är ökad arbetslöshet vilket innebär högre kostnader för oss alla.

Så staten måste överväga värdet av att riskera 4 miljarder. Räcker det att  investeringen lyckas i ett fall av fem (vilket kanske är realistiskt att antaga) för att det ska vara ett rationellt beslut från statens sida? Det är ju ingen tvekan att om SAAB räddas på grund av detta lån så kommer detta innebära ett stort värde för samhället.

Jag som på äldre dar har blivit förhållandevis riskavert hade nog hellre sett att staten satsade 4 miljarder på något infrastrukturprojekt som inte har lika stor uppsida som SAAB men som mycket mer sannolikt kommer vara en bra investering för oss skattebetalare. Men nu när det verkar som SAAB får sitt lån så hoppas jag såklart att de lyckas. Både för SAAB specifikt och för alla oss skattebetalare.

Läs gärna mitt tidigare inlägg om SAAB, Volvo och statligt stöd.