Månadens fråga i oktober handlar oundvikligen om den rådande finanskrisen. Ett par amerikanska banker har fallit och nu även ett par europeiska. Har det svenska bankerna lärt sig av krisen på nittiotalet eller kommer en svensk bank stryka med eller tvingas räddas av staten? Rösta gör du som vanligt nere till höger.
September är över i likaså månadens fråga. Om man får tro er, vilket jag gärna gör, kommer Barack Obama vinna valet ganska enkelt. 68 % av er tror på Mr Obama. Om drygt en månad, den 4:e november, vet vi det verkliga resultat av presidentvalet. Förhoppningsvis i alla fall, om inte Florida får för sig att räkna om sina röster ett par gånger…
Vem vinner presidentvalet i USA?
Totalt antal röstande: 170
Idag öppnade inte börsen i Moskva överhuvudtaget. I den tidiga handeln rasade börsen med uppemot 10 % och det blev ingen öppning av handeln. Jag kan förstå att man handelsstoppar ett specifikt bolag om det till exempel läcker ut nyheter som påverkar kursen otillbörligt och som inte är allmänt kända.
Jag kan även förstå att man i extrema situationer som inte direkt har med börsen och marknaden att göra, t ex vid krigsutbrott, väljer att hålla en börs stängd. Dock har jag svårare att förstå varför man ska stänga en börs som är extremt skakig och orolig på grund av finans- och konjunktursoroligheter.
Det blir lite konstigt när man går in och reglerar den ”fria marknaden” bara för att den är orolig av extrema men ändå relativt normalla marknadsskäl. Jag tycker att det om möjligt skapar än mer oro när man stänger en börs på det sättet som hände i Moskva idag. Låt marknaden regelera sig själv. Det brukar bli bäst så.
I dessa dagar då mycket kretsar kring om hur illa konjunkturen är på väg att bli kom funderade jag på vilka olika sätt man kan se var konjunkturen är på väg. Ett självklart sätt är såklart hur börsen går, ett annat är arbetslöshetssiffror och ett tredje skulle kunna vara antal köpta lagerbolag alternativt hur många nya aktiebolag som registreras.
Ett lagerbolag är ju ett sätt att snabbt komma igång med en verksamhet och efterfrågan på dessa bolag är säkert väldigt väl korrelerade med konjunkturen. I en högkonjunktur ska det mesta gå väldigt snabbt (det gäller ju att passa på) när man ska starta något nytt och då borde åtgången på lagerbolag vara extra stor.
Nu kan jag inte hitta någon specifik statistik över just köpta lagerbolag men bolagsverket har en förnämlig statistik över nystartade aktiebolag på sin webbsajt och den statistiken i sig är nog väldigt väl korrelerade med andelen köpta lagerbolag. Så här ser siffrorna ut månadsvis för 2007 och framåt:
År Månad Nyregistrerade aktiebolag
2006 Januari 2 870
2006 Februari 2 020
2006 Mars 2 306
2006 April 1 527
2006 Maj 1 998
2006 Juni 2 160
2006 Juli 1 074
2006 Augusti 1 679
2006 September 2 266
2006 Oktober 2 258
2006 November 1 898
2006 December 1 838
2007 Januari 2 863
2007 Februari 2 545
2007 Mars 2 534
2007 April 1 852
2007 Maj 2 644
2007 Juni 2 409
2007 Juli 1 421
2007 Augusti 1 963
2007 September 2 393
2007 Oktober 2 528
2007 November 2 432
2007 December 2 410
2008 Januari 3 381
2008 Februari 2 577
2008 Mars 2 293
2008 April 2 541
2008 Maj 2 461
2008 Juni 2 060
2008 Juli 1 687
Ser man på de tre senaste månaderna 2008 och jämför med motsvarande månader 2006 och 2007 så verkar årets siffror ungefär i linje med 2007 och högre än 2006. Detta skulle i så fall kanske tyda på att allt är frid och fröjd med konjunkturen. Dock tror jag att man måste vänta till statistiken över nyregistrerade aktiebolag för september och oktober blir offentlig innan man kan säga något rejält. Det är ju just de senaste månaderna som det varit som mest turbolent och om jag har rätt så kommer det visa sig i nyregistreringarna de närmaste månaderna.
SCB:s stora tabbe då de räknade fel på inflationen (KPI) kan eventuellt ha påverkat riksbankens beslut att höja räntan med stora kostnader för samhället som följd. Detta är dock väldigt hypotetiskt och inte alls säkert att det egentligen påverkade deras beslut.
Dock kostade misstaget svenska staten konkret ofattbara 600-700 miljoner kronor. Nyligen fastställdes det nya prisbasbeloppet av regeringen för 2009 till 42 800 kronor vilket var en höjning med 1 800 kronor. Utan SCBs felräkningen hade höjingen inte varit lika stor och det är detta som kostar oss 600-700 miljoner kr.
De som tjänar på misstaget är personer med garantipension, sjuk- och aktivitetsersättning. Jag missunar inte dessa personer lite extra pengar på något sätt, men jag skulle inte vilja vara personen på SCB som räknat fel. Snacka om dyrt misstag.
De amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac har blivit kända i folkmun långt utanför USAs gränser de senaste året. Inte minst de senaste veckorna när USAs regeringen bestämde sig för att göra en ”Nordbanken”, det vill säga gå in och ta över bolagen och rädda dem från en eventuella konkurs och samtidigt rädda den amerikanska ekonomin från en yterliggare kollaps.
Med en ”Nordbanken” syftar jag såklart på när Svenska staten under bankkrisen i början av 1990-talet tog över Nordbanken så att banken inte skulle gå i putten och betalade totalt 65 miljarder kronor i bankstöd varav lejonparten var till just Nordbanken. Så här i efterhand har det visat sig att staten gjorde en ganska god affär, vilket ju inte är mer än rätt då staten tog över all risk och la in massa stålar som räddade situationen.
Finns där några banker i Sverige idag som kan drabbas lika hårt som Fannie Mae och Freddie Mac gjort i denna veva av bankkrisen och som Nordbanken gjorde på nittiotalet? Det känns inte så. De svenska bankerna står förhållandevis väl rustade även om Swedbanks och SEBs äventyr i de baltiska länderna är lite oroande.
Historien brukar alltid upprepa sig och vi kommer säkert få se svenska banker som kollapsar igen, men krisen från nittiotalet ligger nog för nära i tiden fortfarande. Om 10-20 år när de flesta som var med i hetluften på nittiotalet inte är verksama längre så….
Jag hoppas av många olika skäl att amerikanska staten lyckas på allvar rädda Fannie Mae och Freddie Mac. Om inte annars för att de har så roliga namn jämfört med till exempel Handelsbanken…
Försäkringar är egentligen inte min expertis men jag fick en fråga av en läsare om vad man ska tänka på när man väljer försäkring så då ska jag försöka ge ett så bra svar som möjligt.
På många sätt är det samma saker som är viktiga när man försöker få ner avgifterna på sin försäkring som när man vill minska sina lånekostnader. Och att se över och jämföra olika försäkringar lönar sig ofta ordentligt. Många av oss har ju många försäkringar; hemförsäkring, bilförsäkring, olycksfallsförsäkring, båtförsäkring, sjukförsäkring osv osv.
Det som gör det lite klurigt att veta vilken försäkring man ska välja är att det inte alltid ingår samma sak i till exempel en hemförsäkring mellan de olika försäkringsbolagen. Det är därför viktigt att säkerställa att försäkringen du väljer har det skydd du är ute efter. Det är alltså inte enbart pris som ska avgöra.
De bästa för att få ner priset är oftast att samla alla sina försäkringar hos ett försäkringsbolag. De brukar ge rejäla rabatter för detta. Ring till ett par olika försäkringsbolag och säg att du kan tänka dig att flytta alla dina försäkringar till dem så finns det stor chans att du får ett bra pris.
Det finns en del jämförelsesajter för försäkringar som till exempel insplanet.se och compricer.se där man lätt och smidigt kan skicka iväg förfrågningar på nya försäkringar. Dessa ger ofta bra pris och är värda att testa. En nackdel med dem är att man oftast endast kan få pris på en individuell försäkring och inte vilket pris man får om man samlar familjens alla försäkringar hos ett bolag.
Slutligen är tipset att se om sin försäkring med någorlunda jämna intervall. Det finns pengar att spara.
Idag kom nyheten att Hedgefondförvaltaren Ospraie Management stänger sin största fond efter fonden rasat drygt 27 % i augusti. Anledningen är att hedgefonden investerat i väldigt riskfyllda och illikvida företag inom energi- och gruvnäringen.
I ett brev till sina investerare skriver Ospraie Management skriver i ett brev till sina sparare att man avser att dela ut 40 % av hedgefondens tillgångar till spararna vid månadsskiftet och ytterligare 40 % vid årsskiftet. Resterande 20 % beskrivs som icke likvida och kan ta flera år att få tillbaka.
Detta är en amerikansk hedgefond och det är säkert väldigt få, om ens några, svenskar som drabbas av detta. Dock belyser den på ett bra (om en lite otäckt) sätt farorna med hedgefonder. Hedgefonder har ofta mycket mer fria tyglar än vanliga aktiefonder och dessutom är de lika ofta sämre reglerade vilket innebär att insynen i fonden är sämre.
Många hedgefonder (men långt i från alla) investerar ofta i högrisk och illikvida tillgångar. Så länge börsen går upp så är allt frid och fröjd men när motsatsen händer (vilket den alltid gör för eller senare) finns det stor risk att de hamnar i problem. Inte nog med att värdet på fondens tillgångar rasar, är tillgångarna illikvida kan det dessutom vara svårt att få ut sina pengar överhuvudtaget.
Med detta vill jag inte säga att man inte ska investera i hedgefonder om man inte är beredd att ta en stor risk då det finns många bra hedgefonder som faktiskt har låg risk. En sådan som jag skrivit om tidigare är Stella Nova Hedgefond. Dock är mitt tips att man försöker sätta sig in en hedgefonds placeringsstrategi innan man investerar även om det kan var lite svårt att få fram bra och enkel information.
Månadens fråga i september är: Vem vinner presidentvalet i USA? Följande val finns:
Jag hoppas och tror på Barack Obama. Röstar gör ni som vanligt nere till höger.
Månadens omröstning är avklarad. Frågan var Vad kommer reporäntan vara vid årets slut?
Flest av er 194 röstande tror att Riksbanken kommer att ha höjt räntan till 4.75 % vid årets slut jämfört med dagens 4,50 %. På torsdag offentliggörs Riksbankens nästa räntebesked och då vet vi mer om vem som ligger närmast att få rätt
Totalt antal röstande: 194
Loading ...Att investera i värdepapper innebär alltid en risk. Investeringen kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att man får tillbaka sina investerade pengar.
Copyright © Sparekonomen.se, kontakta oss på info@aktiefondtips.se
Entries RSS Comments RSS Logga in