I dessa dagar ser vi väldigt tydliga bevis på hur illa det kan gå om man väljer att belåna sina aktier för att köpa ännu fler aktier. Det är hos många nätmäklare och banker möjligt att låna upp till 80 % av värde på de större aktierna på Stockholmsbörsen (tidigare även i Swedbank). Låt oss göra ett räkneexempel på hur snabbt och enkelt det kan gå väldigt illa.

• Du har 100 000 kr i kontanter
• För dessa köper du Swedbank-aktier
• Dessa belånar du till 80 %
• Detta ger dig 400 000 kr i lån från banken som du köper ytterligare Swedbank-aktier för
• Nu har du Swedbank-aktier för 500 000 kr
• Sedan går Swedbank-aktien ned med 25 %
• Dina belånade aktier är nu bara värda 375 000 kr
• Du är fortfarande skyldig banken 400 000 kr
• Dina initiala 100 000 kr är puts väck och du är skyldig banken 25 000 kr

Ovan scenario är osannolikt i så motto att banken normalt inte kommer låta det gå så långt utan de kommer tvångsälja dina aktier tidigare, men sjunker aktien snabbt hinner bankerna inte alltid med att tvångssälja. Ovan var ungefär det som hände Sparbankstiftelerna när Folksam och gänget drog in sina panter för de lån Sparbankstiftelerna tagit för att köpa mer aktier i Swedbank för pengarna de inte hade.

Att belåna aktier är väldigt riskfyllt, ofta mer riskfyllt än att handla med optioner då man kan riskera att förlora mer än man själv satsar. Mitt råd är att aldrig belåna sina aktier. Det är faktiskt lite som med de så populära SMS lånen att om möjligt så ska man hålla sig ifrån aktiebelåning så länge det inte är ens sista utväg. Jag tror gubbarna på Sparbankstiftelerna håller med mig i dessa dagar.

Att General Motors (GM) storhetstid är över är det ingen som argumenterar emot längre. Den har varit över under en ganska lång tid. Värdet på bolaget fortsätter att rasa och just nu är anrika GM värt cirka 1 miljard USD. Läste i SVD igår lite ”lustiga” jämförelser angående detta:

– Volvo Lastvagnar är 10 gånger högre värderat än GM

– GM värderas lägre än både Castellum (fastigheter) och Elekta (tillverkar strålknivar) vilka båda i sammanhanget är två ganska okända svenska bolag

– GM har beräknat att det skulle kosta cirka 10-18 miljarder SEK att under ordnade former lägga ned dotterbolaget Saab. Inte konstigt att de då valde rekonstruktion då en ordnad nedläggning skulle kosta mer än vad hela GM värderas till.

Läste en artikel på Placera.nu för ett tag sedan. Där var aktieanalytikerna Björn Davegårdh och Simons Blecker överens om devisen att ”Vågar man inte köpa nu ska man aldrig köpa aktier”.

Jag kan inte mer än att hålla med dessa två herrar. Om man inte vågar köpa aktier i en lågkonjunktur ska man inte hålla på att köpa aktier överhuvudtaget. Det måste ju vara bättre att köpa aktier i en lågkonjunktur när aktierna är förhållandevis lågt värderade än under en högkonjunktur när aktier står betydligt högre.

I denna fråga kan jag dock inte påstå att jag lever som jag lär då jag hittills valt att helt hålla mig utanför marknaden under hela lågkonjunkturen. Jag är dock helt medveten om att detta är helt fel strategi om jag långsiktigt vill spara och investera i aktier.

Förnuftet har hittils besegrats av min oro. Jag ser heller inte att förnuftet kommer få överhanden kortsiktigt men jag hoppas att min oro stillas innan vi är mitt inne i nästa högkonjunktur. Annars kommer jag reta mig för att jag var så feg.

Läste precis på di.se att mikrobloggen Twitter tagit in närmare 300 MSEK (35 MSUD) i en nyemission.  Jättekul för dem och roligt att se att det fortfarande går att få riskkapital.

Det jag ställer mig frågande till är vad pengarna ska användas till. Twitter är ett amerikanskt bolag och är den största mikrobloggen just nu. En mikroblogg, som är ett nytt fenomen, är ett sätt att med max 140 tecken meddela dina vänner vad du pysslar med för stunden, t ex ”Är på Burger King och äter lunch” eller ”Sitter hemma och kollar på På Spåret”.  Dessa meddelanden kan du både skriva in på nätet eller i mobilen. Jag tycker själv att det är en bra och rolig tjänst. Det tycker även Sveriges Riksdag som startat Twixdagen.se där man kan följa vad vår folkvalda göra. Förutom Twitter har finska Jaiku blivit en stor mikroblogg och i Sverige tar Bloggy.se en hel del mark.

Om vi återgår till frågan. Vad ska Twitter med pengarna till? Enligt di.se ska pengarna användas till att fortsätta utveckla bolaget och utveckla nya intäktsströmmar. Idagsläget har bolaget mer eller mindre inga intäkter. Det står även att Twitter endast har 29 anställda. Vadå, endast? Med tanke på att de inte tjänar några pengar tycker jag det är väldigt många anställda. Jag har svårt att se vilka intäktströmmar som Twitter kan skapa. Tittar man på vanliga bloggar har det visat sig vara väldigt svårt att tjäna pengar på dessa och jag ser inte hur det kommer bli enklare med mikrobloggar. Snarare tvärtom.

Jag får lite .com-vibbar när jag läser om Twitters nyemission. ”Hitta nya intäksströmmar” var ett modeord år 2000 och jag blir rädd varje gång jag läser det. Intäkter ska finns med från dag 1 och inget man försöker fundera ut efter ett tag. Misstolka mig inte, jag tycker Twitter har en väldigt bra tjänst och jag önskar dem alla lycka i framtiden. Jag förstår bara inte hur de som just investerat 300 MSEK kommer kunna få tillbaka sina pengar. Om något år vet vi.

I artikeln nämndes även ett rykte om att Facebook erbjudit 4,2 miljarder för Twitter. Om jag ägde Twitter och detta var sant skulle jag sälja bolaget utan att blinka…

Igår kom statistik som visade att inköpschefsindex stigit under januari. Detta efter att samma index sjunkit under 7 mörka månader i rad. Inköpschefsindex är ofta en bra indikator på hur industrin mår.

Betyder den brutna trenden i januari att vi sett botten på krisen och faran är över? Knappast. Det är för tidigt att säga om trenden är bruten, för det krävs ett par månader till med stigande inköpschefsindex.

Vi får hoppas att det blir så även om det i sig inte innebär att faran är över. När vi ser botten är det väldigt lång väg kvar. Dock är det psykologiskt väldigt skönt när man kan konstatera att botten är nådd, därav försöker alla leta efter dessa tecken just nu. Det är som att springa ett långt lopp, det är väldigt skönt när man kommit mer än halvvägs och vet att den värsta delen är gjord.

Kan ett land gå i konkurs? I dessa tider är det en berättigad fråga. Rent tekniskt kan ju ett land gå i konkurs men i praktiken är det mer osannolikt. Dock ökar oron för att länder ska ställa in sina betalningar vilket fått till följd att statspapper (statsobligationer) inte anses riskfria längre.

Ett land som Island är enligt vad man kan läsa på ruinens brant. Vad händer om Island ställer in sina betalningar? Kan de som köpt isländska statspapper åka och hämta gejsrar, ta mark i anspråk, fiskrätter, etc om Island inte betalar sina lån? Troligtvis inte.

Länder kan, i alla fall inte under någerlunda normalla förhållande, sluta att existera som ett företag gör när man går i konkurs. När ett företag likvideras efter en konkurs så delas ju det kvarvarande värdet ut till de som har fordringar på bolaget. Så blir det ju knappast med länder.

Som ett resultat av att statspapper inte anses säkra längre flyr man obligationer utställda av länder som man tror det finns risk att de ställer in sina betalningar (som t ex Island) och ”flyr” isället till tryggare länder (och valutor) som Tyskland och Schweiz.

Sedan årsskiftet tycker jag mig märka en eventuell första tendens till trendbrott i det ekonomiska läget. I alla fall hur det rapporteras i tidningar, på nätet och TV.

Fortfarande är det absolut mest ”krigrubriker” om höga varseltal och bostadspriser som spås sjunka ytterligare. Men från att inte kunna hitta en enda positiv nyhet om ekonomin under november och december så finns dom där igen, även om dom fortfarande är ensam i sin minoritet. Det kan vara allt från att försäljningssiffrorna inte minska så mycket som befarat till att alla varsel inte kommer verkställas helt och fullt.

Kanske är detta de första tecknena på att vi börjar närma oss ett läge där ekonomin inte fortsätter rakt ned i backen utan snarare planar ut.

Nu är det dags för 2009:s första månadens fråga. Frågan är lika självklar som enkel.

Hur går börsen (Stockholm) under 2009?

Tror du att den går upp, ned eller ligger oförändrad?

Själv tror jag att börsen kommer gå upp med mellan 10-15 % under 2009.

Röstar gör du som vanligt nere till höger.

Om mindre än en timme är börsåret 2008 till ändå. Ett år som länge kommer kommas ihåg som ett väldigt dåligt börsår. Världens ekonomier har drabbats av smällar till höger och vänster och företag som för ett år sedan inte ansågs kunna gå i konkurs har under året fallit dit av olika anledningar.  Här följer en kort sammanfattning på börsåret 2008, sett utifrån Aktiefondtips.se:s perspektiv.

Januari

Den nu avgående presidenteten George W Bush sätter sitt första mini-stimulanspaket i verket genom att ge varje amerikan en check på 2 000 kr.

Februari

Råvaropriser och inte minst guld hägrar som aldrig förr. Nu i slutet av 2008 har ju råvaropriserna sjunkit tillbaka minst sagt kraftigt.

Mars

Under mars syns första tecknen av den analkande finanskrisen i Sverige. I USA får finanskrisen sitt första större offer i form av Bear Sterns.

April

Yahoo tackar kaxigt nej till ett mycket bra bud från Microsoft. Detta visade sig i efterhand vara ett stort misstag av Yahoo med Jerry Yang i spetsten vilket vi förutspådde redan i april.

Maj

Inflationen fortsätter att spöka för Sverige och Riksbanken och inflationen ligger nu på högsta nivån sedan 1993.

Juni

Stockholmsbörsen börjar få nya och framtida utmanare i form av bland annat Burgundy, Chi-X & Turquosie. värdepappershandel.

Juli

Rykten började på allvar florera kring Swedbank. Var det så illa att banken faktiskt kunde gå i konkurs? Än så länge har det stannat vid att många rädda kunder tagit ut sina pengar och Swedbank har varit tvungen till att göra en nyemission för att stärka sin kapitalbas.

Augusti

Det amerikanska presidentvalskampanjen var i full gång och många bedömare trodde att det stegrande bensinpriset skulle få en avgörande roll. Så här i efterhand var det nog snarare den enorma ekonomiska kris som blottlades under hösten som avgjorde valet till Barack Obamas fördel (och vår glädje).

September

De amerikanska låneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac blir kända utanför USAs gränser. Till slut blev det tvunget för den amerikanska staten att gå in och rädda dem undan konkurs.

Oktober

Det kommer drastiska historier hur folk drabbats av finanskrisen på lilla öriket Island, troligtvis det västland som drabbats värst av finansfrossan hittils.

November

Sverige får sitt första stora offer i finanskrisens spår då det anrika finanshuset Carnegie blir förstatligat.

December

Staten skjuter, efter långt velande, till 28 miljarder kr för att rädda Volvo och Saab och i ett visp blir alla svenskar 3 000 kr fattigare.

Gott Nytt År!

Oljepriset är en av de saker som bäst illustrerar hur galet och upp och ner börsåret 2008 varit.

I juni nådde oljepriset all-time high, nära 150 USD/fat, efter en våldsam prisökning under första halvåret 2008. Tidningar världen över skrev om hur oljepriset bara skulle fortsätta stiga och det var mycket surr om när oljan ska ta slut.

Nu i slutet av 2008, ett halvår och en finanskris senare, är oljepriset nere på runt 30 USD/fat. Och nu tror de flesta bedömare att oljepriset snarare ska fortsätta ned än att gå upp på kort sikt. Och surret om att oljan ska ta slut har avtagit.

På lång sikt kommer oljepriset med nästan säkerhet gå upp igen men med tanke på finanskrisesen genomslagskraft hittils är det sannolikt att oljepriset stannar på dess nuvarande ”låga” nivå under större delen av 2009.

När oljepriset är så lågt som det är idag så ändrar det förutsättningarna kraftigt för vissa länder. Det mest tydliga exemplet är nog Ryssland. I detta oljerika land är det svårt att tjäna pengar på så låga oljepriser som gäller just nu (till skillnad från i Mellanöstern där oljeutvinningen kan ske till en lägre kostnad).

Den tidigare så kaxiga attityd som Ryssland visat fram de senaste året/åren kommer nog tvingas till en betydligt mer ödmjuk framton. Utan höga oljepriser så kommer finanskrisen slå extra hårt mot Ryssland.